Niklas installation av solceller

Skrivet av Niklas den 28 september, 2016

Här berättar Niklas Sondell om sin installation av solceller. Förutom att förse sitt hem med el och laddar sin Tesla, säljer han överskottet.

Det första jag gjorde var att leta runt på nätet efter olika leverantörer av kompletta solcellsinstallationer. Hade bestämt mig för att inte göra installationen själv. Något jag inte ångrar. En mindre anläggning på några få solceller hade jag gjort själv. Blir oproportionerligt dyrt annars med installation. Jag jämförde priser och kollade även vilka typer av paneler de levererade och vad de hade för referenser. Tyckte det verkade som att Renesola och ET-Solar var ganska populära bland de billigare, men bra, kinesiska panelerna. På denna webbsida kan man hitta mängder av tester på solceller (i skrivande stund dock otillgänglig pga uppgradering).

De ET-Solar paneler som jag till slut köpte var topp 5 på den listan. De olika företagen var olika konkurrenskraftiga på olika storlekar av solanläggningar om man räknade totalkostnad per W. Jag föll slutligen för företaget Nordic Solar som var konkurrenskraftiga vid en storlek på 8-9 kW installerad effekt. De hade även kontor i Karlstad och de kunde komma på besök och diskutera det hela.

Nordic Solar mätte taklutning, väderstreck och takstorlek och efter några dagar fick jag en offert som visade på 32 solpanler som baserat på informationen skulle ge en viss mängd årlig energi och kosta X kr totalt. Offerten var då för ”nyckelfärdig” anläggning, solceller med installation, eldragningar, växelriktare med installation, inkoppling på elnät.

I kalkylen för installationen räknade jag även med att få 20% i solcellsstöd från staten. Företag kan få 30% upp till max 1.2 miljoner. Mer information från energimyndigheten:

Man kan även söka ROT, men då kan man inte få investeringsstödet ovan. Från och med 1 januari 2015 går det att få skattereduktion för överskottsel som matas in på elnätet. Den skattereduktion du som elproducent har möjlighet att få är 60 öre per kilowattimme (kWh) för all el som matas in till elnätet, dock max 18 000 kronor per år. Skattereduktionen får man genom inkomstdeklarationen en gång om året. Man kan inte få skattesubvention på de kWh som överstiger uttaget. För att räknas som mikroproducent och ha möjlighet att få skattereduktion får säkringen i anslutningspunkten inte överstiga 100 ampere.

Att räknas som mikroproducent är en stor fördel även utöver skattereduktionen. Det som krävs är oftast att man inte får sälja mer el än man konsumerar. Elnätsbolagen är då skyldiga att byta din elmätare till en mätare som mäter både produktion och konsumtion, alldeles gratis. Det blir heller ingen årlig extra kostnad för detta.

Med offerten i handen ringde jag och kollade med kommunen. Typiskt, de är extra petiga i Karlstad och man måste söka bygglov om man täcker mer än 25% av takets yta. Det förekommer säkert i fler kommuner. De 32 solcellerna skulle täcka nästan hela ena sidan så det blev nog ca 45% av taket. Då åkte man på en extra kostnad på 5000 kr för bygglovet och man behöver då även skicka in fasadritningar, också med solcellerna inritade på taket. Detta blev lite photoshopande och inget avancerat. Funkade fint. Installatören fixade det. En kontrollplan ska också levereras. Det är något som installatören ska fylla ut. Den skickar man in med bygglovsansökan. Efter färdig installation skriver installatören under och man skickar in underskriven kontrollplan till kommunen.

Bygglovet tog några månader att få. När det var klart bekräftade jag beställning enligt offert och bokade installation i början av april. Hela installationen fram till inkoppling på elnätet var klart på två dagar. De visste vad de gjorde, hade bra ställning och säkerhetsutrustning. Elektrikern gjorde färdigt det mesta inomhus redan första förmiddagen.

När installatören är klar färdiganmäler de till elnätsbolaget. De kommer då och byter ut elmätaren utan kostnad.

Efter detta letade jag upp ett elbolag med bra villkor både för konsumtion och för produktion av el. Fastnade för Skellefteå kraft. De hade hyfsade priser på köpt el, och de köper elen för 60 öre/kWh fast pris inkl moms. Utöver detta har man de 60 öre/kWh man kan få tillbaka på skatten.

Jag har även valt att installera en elcertifikatsmätare. Det kan vara onödigt dyrt för små anläggningar, men Egen-El och Emulsionen har en lösning där de samlar in värden från många anläggningar och säljer i större mängd. Kostnaden för det är att de tar en liten andel, 10-20% av elcertifikaten. Det man skickar ut på elnätet kan man ibland få elcertifikat för ändå hos vissa elleverantörer. Men för att få det för all sin produktion måste det mätas direkt efter växelriktaren innan strömmen går in på elnätet. Här finns mer information:
http://www.emulsionen.org/produkter/smarta-elmatare-for-solceller/

Slutligen måste man även nuförtiden anmäla sig för momsregistrering hos skatteverket. Det är samma blankett som företagsregistrering, men man kan strunta i många av fälten för det. Använde som verksamhet ”Generering av elektricitet” med SNI-kod 35110. Beskrivning av verksamhet ”Försäljning av el som mikroproducent”. Utöver det bara personuppgifter och några kryssrutor att fylla ut, och skriva under. Blanketten för nerladdning.

Elcertifikatmätaren behöver en nätverkskoppling. Det går även att koppla in växelriktaren med nätverkskabel. Lösningen fick bli nätverk via elnätet, sk power line. Nu ville jag även ha data till pvoutput.org. Detta har jag löst med en gammal mobil som är uppkopplad på wifi. Den kopplar sig till växelriktaren via bluetooth och skickar vidare data med appen Oxley Solar Pro. Har fungerat klockrent.

Solcellerna blev till slut ET-Solar M270W Monokristallina med silverram (svart ram kanske är finare, men alstrar också värme som reducerar effekten på solcellerna). Växelriktaren blev en SMA Sunny Tripower 7000TL-20, trefasväxelriktare. Max installerad effekt är 8640 W. Men man får ut mer energi totalt över året om man har en lite lägre maxeffekt på växelriktaren. Denna växelriktare har 7000W topp effekt. Enligt optimeringsverktyget för SMA som Nordic Solar använde så ger en 8000W växelriktare och en 7000W växelriktare ungefär lika mycket energi över året. Så förmodligen hade någonstans mellan 7000W och 8000W varit mest optimalt.

Produktionen kan man slutligen följa här

Vad som är Mikroproduktion är lite luddigt och inte helt lagstadgat. Det kan vara lite olika hos olika elbolag. Men i Ellagen 4 Kap. 10§ står
En elanvändare som har ett säkringsabonnemang om högst 63 ampere och som producerar el vars inmatning kan ske med en effekt om högst 43,5 kilowatt ska inte betala någon avgift för inmatningen. Detta gäller dock bara om elanvändaren under ett kalenderår har tagit ut mer el från elsystemet än han har matat in på systemet.
Så det de flesta kör med är maxgränsen på 63A säkringsabonnemang och nettokonsument, dvs man konsumerar mer el än man säljer.

Solcellerna behöver inte vara i söderläge. Solcellerna här är riktade mot sydost. Allt mellan västsydväst och ostsydost skulle jag säga är ok. Så fort man närmar sig helt ost eller väst så blir det fort sämre och allt norr om det förstås. Vilken lutning som är optimal beror också på mot vilket väderstreck taket pekar. På Bengts nya villablogg finns en fin presentation om detta.

 

20160406_203702_001 20160406_172159 20160406_154415 20160820_182552 20160820_182548 20160409_093134